Demokratin i Turkiet

Demokrati i Turkiet

Hur demokratin ut i Turkiet idag? Det är vad jag ska blogga om idag!

Jag kan börja med att berätta lite hur det politiska systemet ser ut idag:

Turkiet är en parlamentarisk republik, där statschefen är Presidenten som väljs var 7de år. Hans roll är mer cermoniell  han behöver alltså inte vara parlamentsledamot. Den själva verkställande makten har premiärministern och ministerrådet, d.v.s. regeringen. Den lagstiftade makten har parlamentet.  Det är viktigt att påpeka att Turkiet redan 1920 avskaffade sharia och religionen blev en mer personlig fråga, man särskilde mellan religionen och samhället. Vilket jag tycker är mycket positivt. Det ökar religions friheten enormt, vilket jag tycker är mycket bra. Islam finns kvar och de flesta turkar är troende men skulle man inte vara det är det okej enligt lagen.

Turkiet har ett proportionellt valsystem med 85 valkretsar. Partierna måste klara en procent spärr på 10 % för att få plats i parlamentet.  Detta kan jag själv tycka är ett problem, en demokrati är ett folkstyre.  Det är svårt att hela folket ska styra när alla röster inte får höras i parlamentet. 2002 var det bara två partier som satt i parlamentet, på grund av spärren.

Ännu en sak att påpeka att redan på 30-talet, blev det allmän röst rätt för alla turkiska medborgare som fyllt 18 år. Även om det inte är så länge sen, så är det inte långt efter Sverige.  Det var även då kvinnor valdes in i parlamentet för första gången. 1935 valdes 18 kvinnor till parlamentet, hur många kvinnor hade Sveriges riksdag 1935? Värt att tänka på.  Antalet kvinnor i parlamentet har självklart stigit, men det som sätter stopp för de islamkonservativa kvinnorna är att lagen förbjuder dem att bära slöja i där.  Vilket jag kan tycka är lite konstig, lite dubbel moral där.

 Rättsväsendet i landet

Domstolarna i landet är oberoende av regeringen eller av parlamentet, precis som i Sverige har Turkiet flera distanser där ärenden kan prövas igen, här har även den högsta distansen, högsta domstolen en (ordet) roll. Dock fungerar det inte väl, enligt europeisk standard. Lagar strider mot varandra och rättsäkerheten i landet är bristfällig. Innan 2000 talet fängslade många människor på grund av fredliga politisk verksamheter. Tortyr var en vanlig och rutinmässig del i häktena, men på senare tid har lagändringar gjorts och landet har gjort många förbättringar, 2002 avskaffades dödsstraffet dock så var Turkiet i januari 2010 de land i Europa som oftast brutit mot de mänskliga rättigheterna. Det vanligaste var att man inte hade haft rättvisa rättegångar.

Yttrandefriheten

Enligt turkisk lag står det att pressfrihet ska gälla, men vissa tabulagda ämnen gäller detta inte längre konstigt nog.  Man får kritisera regeringen, men inte ifrågasätta militären, försvara islams roll i politiken eller förespråka en kurdisk stat, då kan man riskera att bli åtalad.

När Turkiet ville bli EU-anpassat utökades Yttrandefriheten, men som sagt ovan finns det lagar som krockar med varandra.  Enligt en viss ökänd paragraf, kan vissa uttalande leda till fängelsestraff. Censur används flitigt, 2010 dömdes Turkiet till skadestånd i Europa Domstolen för att ha brutit mot yttrandefriheten som är del av de mänskliga rättigheterna.  En domstol i Istanbul stoppade utgivningen av fem turkiska tidningar från oktober till december 2007. Domstolen anklagade tidningarna för att ha publicerat propaganda från den terrorstämplade organisationen PKK.

Utbildning

 1997 utökade den turkiska skolplikten från fem år ( som inte ens alla gick) till 8 år, då fick man en gemensam kursplan. Dock fungerar inte skolplikten i praktiken, det finns många flickor i vissa delar som inte går i skolan, men 2004 skapades en kampanj som drivs av regeringen med hjälp av Unicef, som ska få alla flickor till skolan.

Detta tycker jag är en otrolig viktigt del av en demokrati, att alla får går i skolan- så att alla har samma förutsättningar att kunna påverka. Detta kommer det mer om i min diskussion lite senare.

I nästa inlägg ska jag skriva lite mer om de mänskliga rättigheterna!


// Rebecca


källor: http://www.landguiden.se, http://www.europaportalen.se

vad är demokrati? enligt Rebecca

Vad är demokrati?

Demokrati kan se olika ut, men Sveriges Riksdag har gjort en definition av demokrati och ett demokratiskt samhälle bör, enligt vår riksdag inkludera Folkstyre, tyck-yttrandefrihet, rättsäkerhet och föreningsfrihet.

Folkstyre är det mest självklara för det flesta, att varje myndig individ i landet har möjlighet att rösta på vem, vilka som ska regera i landet.

Tryck och yttrandefrihet, att alla har rätt att yttra sin åsikt i tal eller i skrift, att man har rätt att trycka en tidning utan att myndigheter granskar den, så länge man inte bryter mot en lag.

Rättsäkerhet, att alla individer är lika inför lagen. Offentlighetsprincipen

Föreningsfrihet- Alla ska ha rätt att skapa en förening och att alla har rätt att gå med i en förening.

Att vi idag i Sverige har öppna domstolar tycker jag själv är en otrolig viktigt del av vår rättsäkerhet som utgör vår demokrati idag. Att alla medborgare idag har rätt att själv ta del av dokument och beslut som tas av domstolar och myndigheter.  Att detta är en del av Sveriges grundlagar tycker jag är viktigt att ta upp, offentlighetsprincipen dvs.  Att vi som Svenskar har möjligheten att se till att ingen blir oskyldigt dömd.

Det som jag tycker är en viktig del av ett demokartsikt samhälle är att alla människor har samma förutsättningar att kunna påverka samhället. Ett tydligt exempel att vi i Sverige har bra förutsättningar för att alla ska kunna påverka lika mycket, är att vi idag har skolplikt.  Alla människor har samma förutsättningar att få kunskaper och vetskap om samhället, vilket gör att alla har samma möjligheter att påverka. Att allas röster i Sverige är lika värda, samt att inget idag censureras och att vi har yttrandefriheten.

Det sista som jag tycker som bör tas upp är vi i Sverige har möjligheten att skapa en opposition. Att vi idag har rätt att rösta på vilket parti vi vill och att vi har flerpartisystem är en viktig del av vårt samhälle.

Men samtidigt finns det länder som har demokrati (folkstyre) som inte uppfyller alla dessa kriterier. Behövs verkligen alla uppfyllas? Detta kan alltid diskutera, om det verkligen behövs, för vissa länder accepteras som demokratier även fast de inte uppfyller alla dessa kriterier. I nästa inlägg ska jag diskutera och skriva om hur demokratin ser ut i Turkiet.

Rebecca!

Vad är demokrati? William

Vad demokrati egentligen? Enligt snabb googlesökning så förutom den obligatoriska wikipediasidan som är först går två av de tre första länkarna till riksdagen, och det är ju egentligen där det börjar. I riksdagen, där folkvalda politiker sitter och diskuterar om ett lands framtid. Efter ett klick in på den första sidan, ökänd för lärare så kommer följande förklaring: "Demokrati är ett statsvetenskapligt begrepp som syftar på några besläktade former av styrelseskick där makten i (oftast) en stat utgår från dess medborgare via allmänna och fria val, oftast av förtroendevalda representanter till dess parlament.", vilket i enkla drag är den tidigare beskrivningen. Makten utgår från medborgarna, allmäna och fria val, oftast förtroendevalda representanter i parlamentet. Efter ett klick in på riksdagens hemsida kommer följande förklaring: "Människors lika värde och rättigheter är grundläggande i en demokrati." samt "Det finns ingen definition på demokrati som hela världen skulle kunna ställa upp på.".

Detta är otroligt sant, eftersom det i världen finns länder som kallar sig demokratiska även om andra inte gör det. Till exempel så kallar sig Nordkorea ironiskt nog sig för en demokratisk folkrepublik, även om resten av världen kan hålla med om att landet inte är demokratiskt alls.

Enligt riksdagens hemsida så finns det ett antal kriterier för en demokrati, dessa följande är: Folkstyre, Tryck- och yttrandefrihet, Rättssäkerhet samt Föreningsfrihet. Även om dessa kan diskuteras fram och tillbaka om alla verkligen är essentiella för en demokrati så är det bra riktlinjer.

Hur förhåller sig Saudiarabien till dessa kriterier då?  Jo, om man ska gå efter kriterierna på riksdagens hemsida så finns det inte det minsta uns av demokrati i landet. Som i tidigare inlägg så är Saudiarabien en monarki där kungafamiljen har absolut makt, vilket betyder att de inte har folkstyre. Tryck- och yttrandefrihet är inte att tala om då massmedier är hårt reglerade av den saudiska regimen. Rättssäkerhet finns inte då endast det saudiska folket åtnjuter de förmåner som finns, samtidigt som den stora delen gästarbetare i landet är diskriminerade. Föreningsfrihet? Omöjligt, politiska partier är förbjudna.

vad är demokrati? Jenny

 Vad bör ett demokratiskt land uppfylla för kriterier för att kunna kalla sig själva en demokrati? Ska de mänskliga rättigheterna ingå och uppnås för att landet ska kallas demokrati? Riksdagens hemsida skriver i en artikel om demokrati att "Människors lika värde och rättigheter är grundläggande i en demokrati." 

Det är en väldigt fin tanke, men innebär styresesättet demokrati verkligen det här? Är det inte endast kriterier så som att det ska vara ett folkstyre som avgör? Invånarna ska ha möjligheten att påverka vilka som styr i landet, och rätten att göra det hemligt.

På Sveriges riksdags hemsida står det att en demokrati BÖR ha, eller det som KÄNNETECKNAR en demokrati föjande:

Folkstyre (ganska uppenbart)
Tryck och yttrandefrihet (kanske inte lika uppenbart?)
Rättsäkerhet (kan diskuteras)
Föreningsfrihet (tror inte att alla länder håller med)

Ser det ut så här då i alla demokratiska länder? Svar nej! Detta är kriterier som många anser ska finnas för att en LYCKAD demokrati ska bedrivas. Men sanningen är att ett land fortfarande kan utse sig som demokrati så länge de har folkstyre och någon sorts yttrandefrihet. Utan chansen att skapa en opposition, så är det dock få som kommer acceptera landets styrelsesätt som demokratisk. Och för att göra detta är det viktigt med yttrandefrihet samt föreningsfrihet. Rättsäkerheten är också något som många så kallade demokratiska länder gärna sopar under matten lite grann, med ursäkten att de vill veta ifall någon har i åtanke att störta landet.

Sen kommer även frågan om det är en demokrati om du har ett parti att rösta på, som i Kina, samt ett förbud att skapa opposition. Det uppfyller inte kraven som Sveriges riksdag punktat upp, men har ändå accepterats som demokratiska ledningssätt då partiet fortfarande valts genom folkets röster.




av: Jenny

Saudiarabien - Grundinfo - William

Riktigt namn: Al-Mamlaka al-Arabiya as-Saudiya/ Kungadömet Saudiarabien

Yta: 2 240 000 km2 (2010)

Invånarantal: 25 988 900 (2010)

Huvudstad: Riyadh

Stadsskick: Absolut monarki

Stadschef: Kung Abdullah ibn Abd al-Aziz

Regeringschef: Abdullah ibn Abd al-Aziz

Religion: Sunni

Saudiarabien, som är en stor del av den Arabiska halvön, är antagligen världens mest konservativa land. Rättsväsendet består av en mycket strikt islamisk lag och bland annat är diskrimineringen av kvinnor mycket kritiserad av länderna i väst. Men trots detta måste många ögon gå blinda på grund av den oljan som finns i landet och gör det till en handelspartner som ingen kan ignorera. Saudiska medborgare har otroliga rättsliga förmåner, medan de miljoner gästarbetare som gör allt grovarbete inte har några rättigheter. Partier är förbjudna i landet, och alla beslut tas av kungafamiljen, som har absolut makt.

Amanda Folke - Demokrati och Mexiko

Hur ser Demokratin ut i Mexiko?

Det politiska systemet i Mexiko

En president väljs i allmänna val var sjätte år och kan inte bli omvald under den tidsperioden. Presidenten är stats- regeringschef samt överbefälhavare, och utser chefer för en rad statliga myndigheter.

Kongressen bestående av en debutkammare med 500 ledamöter samt 128 medlemmar är det lagstiftande organet. Ledamöterna i debutkammaren väljs vart tredje år och senatens var sjätte år. Genom en blandning mellan proportionella – och majoritetsval så väljs dessa ledamöter och medlemmar.

Det är röstplikt från 18 års ålder i Mexiko.

Statistik från 2003 visar att Mexiko hade ett valdeltagande på 40 % i parlamentsvalet vid denna tidpunkt. I presidentvalet 2006 hade Mexiko ett valdeltagande på 59 %.

Om vi ska jämföra denna statistik med exempelvis Sveriges valdeltagande så ser vi en tydlig skillnad, även om den inte är så stor som man skulle kunna tro. Sveriges valdeltagande 2002 respektive 2006 var 81,4 % respektive 80,4 %.

Något som jag personligen förundras över är skillnaden huruvida röstdeltagandet går till. Vilket inte är något jag lyckats skaffa fram fakta om.

Jag undrar även hur det kommer sig att enbart 40 % av Mexikos röstberättigade invånare deltog under parlamentsvalet 2006? Min första tanke till en förklaring för detta var att den Mexikanska befolkningen kanske rent ut av inte är politiskt engagerade som ett resultat av en låg läs- och skrivkunnighet, därav röstplikten. Problematiken vid denna förklaring ligger vid att Mexikos läs- och skrivkunnighet ligger på 92,8 % hos befolkningen, sedan statistik från 2008. Den enda förklaringen jag då kan tänka mig är att maffian eventuellt har så stort inflytande över befolkningen på den lokala nivån att det rubbar förutsättningarna för det politiska engagemanget. Efter den fakta jag tagit fram om Mexiko så verkar den organiserade brottsligheten vara så omfattande att min förklaring verkar rimlig.

(källor – Landguiden (utrikespolitiska institutet) Statistiska centralbyrån)

Rättsväsende

Som nämnt i tidigare inlägg så förekommer mycket korruption i Mexiko. En stark maffia med en grov organiserad brottslighet påverkar deras rättsväsende. Det finns både federala och delstatliga domstolar som officiellt är fristående. Tyvärr är domstolarna egentligen mer politiskt styrda och relativt ineffektiva, framförallt på lokal nivå. Maffian får lätt genom korruption och hot stora fördelar i rättsväsendet. Sällan leder heller brott som begåtts av myndighetspersoner till åtal eller fällande domar.

Både polis och militär misstänks ofta för samröre med korruptionen och de tunga nartkotikakartellerna. Ett av problemen är polisens dåliga löner som gör dem mer benägna för att ta emot mutor. Detta samspel leder även till att tortyr förekommer.

Regeringen har sedan 2006 försökt bekämpa den organiserade brottsligheten. Man försökte i samband med detta att stärka förtroendet för rättsväsendet. Resultatet blev att man 2008 fastställde samma filosofi som vi har i Sverige och på många andra platser i världen. ”En misstänkt ska betraktas som oskyldig tills motsatsen bevisats”.

Tryck– och yttrandefrihet/ föreningsfrihet

Vad gäller tryck- och yttrandefriheten i Mexico så hävdar svenska ambassaden där att detta absolut inte är någon självklarhet. Däremot har förutsättningarna blivit bättre sedan PRI-perioden. Själv drar jag slutsatsen att villkoren måste ha blivit bättre med hänvisning till de reformer som regeringen genomfört under 2000-talet. Flerpartisystemet är ett tungt argument, samt filosofin inom rättsväsendet som jag nämnde i stycket ovan. Om detta ännu inte nått ut till alla delstater så visar i alla fall reformerna på att regeringen och det politiska systemet tar steg framåt och är villiga för förändring.

Ett intressant sidospår till den nuvarande statschefens hårda tilltag mot den organiserade brottsligheten är militären regeringen skickat till de utsatta områdena. Många av dessa områden är belägna nära den Amerikanska gränsen var narkotikakartellerna härjar i stort omfång. Sändandet av militären har varmt välkomnats från den Amerikanska sidan vilket har lett till ett ökat säkerhetssamarbete mellan länderna. En fråga jag vill väcka med denna information är hur ”demokratiskt” och solidariskt det faktiskt är att bekämpa kriminaliteten med ett så respektingivande och starkt ”verktyg” som militären? Jag har själva aldrig varit i Mexiko och bevittnat bekämpandet av den organiserade brottsligheten. Jag har heller inte någon statistik eller fakta för vilka medel som krävs för att kväva den. Anledningen till att jag trots det kritisera metoden är den bakomliggande filosofin. Löser vi våld med våld eller finns det något annat sätt att lösa en sådan här problematik?

Källor: Landguiden (Utrikespolitiska institutet), Den svenska ambassaden i Mexiko City (http://www.swedenabroad.com) 

Amanda Folke - Vad är demokrati?

Vad är Demokrati?

Demokrati innefattar olika kriterier för olika länder och individer. Sveriges Riksdags definition av ett demokratiskt samhälle inkluderar huvudsakligen:

-          Folkstyre – Var varje individ får och har möjlighet att rösta på vem eller vilket parti som ska regera i landet. Alla individer (I Sverige myndiga individer) får rösta samt så har ingen rätt att få veta hur någon annan har röstat.

-          Tryck- och yttrandefrihet – Alla har rätt att yttra sin åsikt i tal eller skrift. Ett exempel är möjligheten för att ge ut en tidning utan att myndigheten i förväg granskar den.

-          Rättssäkerhet – Alla är lika inför lagen. Lagarna ska vara tydliga och domstolarna ska vara fria från partipolitiken.

-          Föreningsfrihet – Alla ska ha rätten att gå med i eller skapa en förening.

För att tydliggöra dessa kriterier så vill jag framföra alla människors rätt till att rösta vid 18 års ålder, hemligt. Vi har rätt att uttrycka vår åsikt i skrift och tal, så länge den inte kränker en folkgrupp eller individ. I vårt rättsystem har vi domstolar med öppna dörrar, med undantags fall vid t.ex. hänsyn till en ung ålder eller vid vittnesskydd. De ”öppna dörrarna” ger oss möjligheten att kontrollera så att ingen döms oskyldig. Vi har också möjligheten att starta ett nytt parti om vi inte är nöjda med den politik som förs genom föreningsfriheten.

Något att fråga sig är ifall alla människor verkligen har samma förutsättningar att påverka. Personligen anser jag att vi i Sverige har relativt bra förutsättningar. Allas röster väger lika tungt och ingenting är censurerat i den mån att vi inte kan skapa oss en uppfattning angående den svenska politiken. Vi har även ett socialt skyddsnät som bidrar till att våra förutsättningar för att påverka är relativt jämbördiga. Vad man istället bör kritisera är den information som selekteras till folket via media. Medias inflytande över demokratin är något jag kommer att diskutera längre fram.

Enligt Nationalencyklopedin kommer ordet Demokrati från grekiskan och betyder folkvälde eller folkstyre. Nationalencyklopedin ger inga kriterier på vad demokrati ska inkludera utan menar på att demokratin, som de flesta andra samhällsföreteelser befinner sig i ständig förändring. Det finns människor som hävdar att demokrati enbart är ett sätt att välja ledare och regering. Då folket får rösta under samma villkor och därefter avgörs beslutet av majoriteten. Själv anser jag att en nation också måste ta hänsyn till människors förutsättningar för att kunna påverka. Dessa förutsättningar förverkligas av kriterierna från ”De mänskliga rättigheterna”.

Källor: Sveriges Riksdag (www.riksdagen.se), Nationalencyklopedin, NE, (www.ne.se)